På väg tillbaka åkte vi upp till Edmund Hillarys Alpine Center som ligger vid foen av Mount Cook, det högsta berget på ca 3800 m . Där ligger också ett av Nya Zeelands mest speciella hotell, Heremitage. En fantastiskt fin anläggning med utsikt över det mäktiga berget och med en utställning med filmer och en massa bilder från Everest-expeditioner och andra spektakulära berg. Vi fick känna på att vi plötsligt befann oss en bit upp i bergen, det blåste plötsligt hårt och duggregnade iskallt. Var tog den sköna sommaren vägen? Men otroligt intressant om man som jag är lite freak för att bestiga de stora bergen. Dvs om man slipper förfrysa tårna själv. Det börjar dra ihop sig till hemfärd från Nya Zeeland och sista eftermiddagen försökte vi bara ta oss så nära Christchurch som möjligt eftersom planet hem gick söndag.
Sista dagen körde vi sista lilla biten in till Christchurch och hann med et besök på deras Antarctic center innan vi lämnade in bilarna. Deras imponerande ”stormrum” där man kunde gå in i vinterjackor för att få känna på hur en antarktisk storm känns föll dock lite platt hos oss luttrade svenskar. Deras storm med -8 och några futtiga sekundmeter kändes som en vanlig måndag i januari vid busshållplatsen. Barnen tittade på varandra och frågade om de fick fortsätta åka iskana istället för att ”hålla i sig för stormen”. Jovisst. Alex tycke dock hela stormprylen var helt onödig och klev helt enkelt ut.
Det har varit några späckade dagar men vi har fått se väldigt mycket och trots höga förväntningar så infriades alla med råge. Nya Zeeland var helt fantastiskt och 8-9 dagar var förstås alldeles för kort. Men om man hinner se allt finns det ju ingen anledning att komma tillbaka. Nya Zeeland, 10 poäng….
Kom igeeeeen nu!!!! Vad har ni för er i Noosa??? Och vet era kära föräldrar om att hajar attackerar vid Heron Island? (Oups...)
SvaraRaderaKramar!!! /Los Borglinos